tisdag 16 mars 2010

romantiserar

Det kändes lite spänt först när du satt rakryggad i soffan och pratade om konstiga kineser du träffat. Efter ett tag lutade du dig tillbaka, allt kändes mer avslappnat och jag såg nog att du tittade på mig i smyg.
När det började bli sent la du din hand på mitt knä och frågade om jag ville gå och sova. Jag svarade att jag började bli lite trött. Då kramade du mig som i Hejdå. Länge.
Efteråt låg du bredvid mig och dina fingrar smekte min panna, mina kinder, min näsa, mina läppar, och mina axlar. Du sa att du gillade mina ögon.
När du stod i dörren på väg hem frågade du om vi skulle ses imorgon och jag svarade att 'vi får se'.
Jag tycker det sånt här är svårt.

2 kommentarer:

  1. LÅTER HÄRLIGT! :)

    SvaraRadera
  2. svårt, ja. man får inte tänka så mycket. känna lite och prova lite.. och fråga och lite. men ja, det där är ju det svåraste som finns. är det någon som tycker om lille emelie vaa? :) mys

    SvaraRadera