söndag 8 augusti 2010

Sommarkryss och något som låter som en scen ur en dålig college-film.

Ännu en helg är till ända och jag har lyckats klämma in en del roligheter!
I fredags var Lollo, Joar och jag tokiga och åkte till Örebro, där vi lånade syrrans lägenhet och partade loss i! Sen gick vi på Stallyktan, den mysigaste krogen jag vet. Dit måste vi fler gånger, kompisar!
Just det, jag bor ju i Örebro om en månad!
Jaha, det var ju relativt segt dagen efter, men till slut fick vi arslet ur vagnen, tog en sväng på myrorna (det var bara Joar som fyndade) och käkade grekiskt, sen åkte vi hem.
Klockan var typ halv6 när jag kom hem och klockan 7 skulle jag hämta upp Emmy i Marmorbyn. Så det var ju bara in i duschen, piffa lite, sen iväg igen.
Vi åkte till Lindas lägenhet och trashade den också! Kollade på Sommarkrysset och drack sprit alltså. Vi vann inte stjärnvinsten på 157 000, trots att vi ringde in tre gånger.
Sen gick vi ner en sväng på öl-tältet. Ingen höjdare direkt. Fortsatte till San Marino av någon outgrundlig anledning, men det gick väl det med antar jag... Sen när dom stängde gick Emmy och jag hem iallafall.
Natten var en av de hemskaste jag vart med om, kan man säga. Jag har alltså sovit i Lindas trapphus ett par timmar.
Av någon anledning, som jag inte för mitt liv kan komma på, gick jag ut genom ytterdörren utan nyckel, telefon eller något. Dörren är alltså av den sort som låser sig själv när man stänger den.
På kroppen hade jag enbart trosor och en tshirt (som jag imorse märkte var ett par mjukisbyxor av fladdrig modell som jag krängt på mig på nåt jädra vänster). Jag vet som sagt inte vad jag skulle göra där ute, men skulle in sen iallafall. Plingade alltså på dörren, men ingen öppnade. Plingade några gånger till, men ingen respons. Jag var inte så klar i huvudet kan man säga och undrade om Emmy verkligen var där inne, hade hon gått iväg till någon? Jag mindes ingenting.
Plingade några gånger till, men inget svar. Fick lite panik antar jag, så jag gick ut ur huset, tänkte på att lägga dörrmatta i porten, gick över till andra sidan gatan där både Thomas och Henke bor och försökte komma in i deras portar, men dom var såklart låsta. Så jag jag tillbaka till Lindas lägenhet, fortsatte plinga på dörren, men inget svar.
Jag skulle helt enkelt få vänta tills Linda kom hem, resonerade jag. Så jag la mig i avsatsen mot vinden, där det inte är så mycket spring på nätterna värst, för att sova. Märkte att jag hade sovit iallafall, för jag var lite lite klarare i huvudet och gick ner halvtrappan för att plinga lite till på dörren.
Och halleluja! Emmy öppnade!
Den lilla bajskorven hade ju vart så väck att hon inte hört mina tusen plingningar. He-erre-gu-ud säger jag bara. Att det kan gå så hårt till i Kholm.
Men så mådde vi som vi förtjänade idag. Särskilt Emmy.
Haha, ja jädrar det här blir något att berätta för barnbarnen!
Imorgon blir de nya tag med jobb och städning här hemmavid. Får lite finbesök på tisdag nämligen, det blir härligt. Hihi.
Godnatt

1 kommentar:

  1. Ujujuj man ska aldrig använda sig av såna dörrar, upplagt för att lyckas bli utelåst av sig själv..! :s Tur att du överlevde natten! :)

    SvaraRadera